Det går inte en dag utan att jag tänker på dig.
Jag bara väntar och väntar på att du en dag ska ringa,messa eller att du ska stå utanför dörren igen.
Häromdagen när det dök upp en grön prick bredvid ditt namn på Facebook att du var inloggad så blev jag glad på ett väldigt konstigt sätt och undrade vad det var som hände,senare så fick jag veta att det var Mamma som hade gjort något med din telefon.
Jag vet inte var du finns eller vad du gör,men jag vet i alla fall att du måste ha det så mycket bättre nu än du har haft det på länge.
Om inte du kommer tillbaka på något sätt så hoppas jag att vi ses igen när det är min tur att lämna jorden och att du visar mig runt och lär mig att vara på ditt ställe,som jag lärde dig att leva här på jorden när du var ny här.
Jag vill tacka alla för allt.
Blommor,Kärlek och så många underbara människor som bryr sig så mycket.
Fuck cancer Love Rasmus Alltid saknad aldrig glömd
